Kapitel 10: HISTORISK ÅTERBLICK

n) Migrationsdomstolar

 

Sammanfattning

Detta avsnitt vill få sagt:

• att övergång till domstolsprövning skulle öka rättssäkerheten och samtidigt få stopp på eviga överklaganden

• att resultatet vid avslag istället blir att man bara stannar kvar och blir "papperslös"

 

Ur TT-telegram i SvD den 28/5 -05:

 "När den nya processordningen för utlännings- och asylärenden träder i kraft behöver Migrationsverket 120 tjänstemän som företräder verket i de nya migrationsdomstolarna och som ska pröva hinder för att verkställa avvisningar av flyktingar."

"Den nya ordningen kommer därtill att kräva nyrekrytering av 580 jurister till domstolarna före omläggningen. Till detta kommer fler advokater att behöva biträda de asylsökande i domstolsförhandlingarna och domstolarna behöver anlita fler tolkar."

När Utlänningsnämnden (UN - en gång tillkommen 1992 för att avlasta regeringen överklagandefrågor) avskaffades år 2006 ersattes den med Migrationsdomstolar och en Migrationsöverdomstol..

Migrationsverkets beslut kunde överklagas till tre migrationsdomstolar, dvs länsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Eventuell överprövning av deras beslut sker hos Kammarrätten i Stockholm.

I Migrationsdomstolarna sitter en lagfaren domare och tre nämndemän. I MigrationsÖVERdomstolen sitter enbart jurister. Dess beslut ska vara prejudicerande.

Tanken med den nya ordningen var att genom en domstolsliknande prövning av varje ärende kunna få en mer rättssäker process för de asylsökande, samtidigt som antalet överklaganden skulle minska och hela processen därigenom kunna ske snabbare.

Det senare har inte förverkligats, eftersom ett avslag från svenska myndigheter sällan respekteras - man stannar helt sonika kvar i Sverige som "papperslös". Med krav på tillträde till det svenska trygghetssystemet.

Enligt Merit Wager år 2007 hade cirka 17.000 asylsökande stannat kvar i Sverige trots avvisningsbeslut.

"I Sveriges väntrum":

"Ett av syftena med införandet av den nya domstolsprocessen var att skapa en rättssäker men tydlig slutpunkt för ett ärende.

Kanske kommer den nödvändiga säkerhetsventilen, en ansökan om att pröva hinder mot verkställighet av avvisningsbeslut, 'VUT' på migrationsverksslang, att utvecklas till en ny svällande 'humanitära skäl'-ficka i det juridiska systemet."

"Sverige och invandringen":

"De flesta av dem som fått avslag på sin asylansökan i första instansen, dvs Migrationsverket, överklagar till Migrationsdomstolen. Därefter kan det ta flera år innan ett ärende slutgiltigt avgjorts."

En avgörande svaghet med migrationsdomstolarna är att politiskt tillsatta nämndemän där kan köra över jurister. I vanliga domstolar har detta inte samma betydelse som här. De politiskt korrekta riksdagspartierna har ju aldrig hymlat med sin strävan efter en "generös" flyktingpolitik. Med företrädare för dessa partier i majoritet blir migrationsdomstolarnas domar därefter.