Kapitel 4: ORÄTTVISOR

e) Bidrag och ÄFS

 

 

Sammanfattning

Detta avsnitt vill få sagt:

• att äldreförsörjningsstödet ger bidragsnivåer som överträffar vad fattigpensionärer kan nå

• att enskilda invandrarhushåll  får mer i socialbidrag än svenska hushåll, av motsvarande storlek

• att det för barnrika familjer kan löna sig dåligt att arbeta

 

1. Socialbidrag

2. ÄFS

3. Introduktionsersättning

4. SFI-bonus

5. Motivation

6. Övrigt


1. Socialbidrag

Invandrares andel av de totala socialbidragsutgifterna ligger högre än för svenskar. De genomsnittliga summorna per bidragshushåll ligger dessutom högre för invandrare än för svenskar.

Det senare beror inte bara på större hushåll. Även när man jämför hushåll av samma storlek visar det sig att större summor går till invandrarhushåll.

Diagram baserat på siffror i SIV-skriften "På tal om invandrare":

Utspel från de fyra borgerliga partiledarna, publicerat i Dagens Nyheter den 11/5 -05:

"Ett problem i dagens system för mottagandet av nyanlända invandrare är att inkomststödet under introduktionsperioden normalt utgår i form av socialbidrag. Socialbidraget avräknas med 100 procent mot ökade inkomster. Så länge hushållets disponibla inkomst vid arbete inte överstiger socialbidraget och eventuella andra bidrag och kostnader förknippade med arbete är vinsten av att arbeta obefintlig. Vi vill att det ska löna sig bättre att arbeta. Vi vill därför pröva möjligheten att ta bort inkomstavräkningen under introduktionsfasen i Sverige. "

Fredrik Reinfeldt, Lars Leijonborg, Göran Hägglund och Maud Olofsson var alltså medvetna om att en orsak till att många invandrare gick utan arbete var låg motivation. Deras lösning är att invandrare ska kunna få både socialbidrag och arbetsinkomster, samtidigt!

En förmån som inte skulle gälla svenskar

Ur SkD  den 8/9 -09, Landskrona och sport:

"FK Besas vandring går tillfälligt i stå. Efter att ha sprungit igenom både division 7 och division 6 ser det nu ut som att FK Besa får göra ett litet stopp i sin vandring. Efter tre raka förluster blir det mycket svårt att nå en kvalplats.
 
Tränaren Agim Sopi:
- Jag tror det var de alldeles för långa semestrarna som knäckte oss. Många invandrarklubbar har samma problem, det vill säga spelarna åker på åtta-nio veckors semester till sina hemländer under sommaren och hinner sen inte komma tillbaka i form".


2. ÄFS

Äldreförsörjningsstödet (ÄFS) utgör ett av flera exempel på hur invandrare görs till ett skatte- och avgiftsbefriat frälse.

ÄFS går till personer som fyllt 65 år, och i praktiken huvudsakligen till invandrare. Cirka 2/3 av dem som får ÄFS är utrikes födda.

Många utomeuropeiska invandrare - t ex somalier - som uppger denna höga ålder kan i verkligheten vara åtskilliga år yngre. Närmare 100 procent uppvisar inga ID-handlingar eller andra dokument som på ett trovärdigt sätt styrker deras uppgifter om identitet och därmed ålder. De kan alltså välja sin ålder.

För ensamhushåll kan ÄFS - kontantbelopp plus betald hyra - motsvara 11.000 kronor skattefritt. Det blir mer än vad många svenska pensionärer får ut efter skatt.

ÄFS ger en dubbel orättvisa. Dels det högre beloppet, dels det faktum att vederbörande får svensk pension utan att ha arbetat i Sverige och bidragit till den svenska ekonomin.

Äldreförsörjningsstödet beslöts - i partipolitisk enighet - av riksdagen år 2001 och trädde i kraft år 2003.

Syftet var att avlasta kommunerna utgifter för äldre invandrare. År 1998 var det nära 11.000 personer, 65 år eller äldre, som fick ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen i tio månader eller mer. De flesta av dessa var invandrare, som inte hade intjänat ATP-poäng.

Genom ÄFS kunde statistiken för socialbidragen "hyfsas", samtidigt som kommuners ovilja att ta emot "flyktingar" motverkades.

ÄFS utgår dels med ett kontantstöd, dels med ett belopp för att täcka bostadshyra. Kontantstödet låg år 2008 på 4.831 kr för ensamstående och litet mer än 4.082 kr för gifta, per månad. För boendekostnader kan stöd utgå med upp till 6.200 kr.

För ensamstående med hög hyra kan detta ge sammanlagt över 11.000 kronor. Hela beloppet blir - till skillnad från vanlig pension - skattefritt!

Vanliga svenska pensionärer blir lidande när börsen faller, då minskar pensionsbeloppen. Detta gäller inte ÄFS, där finns ett garanterat belopp.

Enligt ett inlägg på Fria Nyheter är anlitande av hemtjänst för den som har ÄFS dessutom avgiftsfritt!

"De som har ÄFS får också gratis vård och omsorg (hemtjänst etc), eftersom ÄFS inte är avgiftsgrundande. Ålderspensionärer kan få betala upp till 1712kr/mån (högkostnadsskyddet) för samma tjänst, vilket motsvarar 2597kr/mån före skatt."

Kan detta verkligen stämma?!

Från Socialstyrelsen bekräftas detta, socialtjänstlagens "bestämmelser för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen" säger: "Äldreförsörjningsstöd räknas inte som inkomst."

Till detta kommer att reglerna tillåter skattefria utländska inkomster och stipendier upp till 3.000 kronor utan att räkna ned äldreförsörjningsstödet. Det gör att den som får äldreförsörjningsstöd och har utländsk inkomst kan få ut totalt 13.621 kronor netto.

Eventuell pension i hemlandet beaktas inte eftersom "administrativa svårigheter kan göra det omöjligt att föra över förmånerna från hemlandet".

Vid beräkning av förmögenhet skall bortses från privat bostadsfastighet eller bostadsrättslägenhet som utgör den sökandes permanentbostad. Utöver detta kan den sökande inneha en förmögenhet på 60.000 kronor för gift och 75.000 för ensamstående. Om en utlänning i hemlandet har en större förmögenhet lär detta inte kontrolleras.

De som har ÄFS har rätt att bo i hemlandet under ett antal månader i sträck utan att pensionen upphör - 12 månader för EU-länder, 3 månader utanför EU. Detta kan betyda en gratis semestervistelse som inte ligger inom räckhåll för svenska pensionärer.  Det ger samtidigt möjligheter till extrainkomster genom att hyra ut lägenheten i Sverige.

Effektiviteten i kontrollen av hur länge vederbörande faktiskt är borta och var han/hon befinner sig, kan f.ö. betvivlas.

År 2009 får cirka 12.000 personer ÄFS varje månad. Prognosen pekar på en total kostnad på nära 500 miljoner kronor.

Jämförelser 1:

Hur utfaller en jämförelse mellan ensamstående fattigpensionär, som bara har garantipension, och en mottagare av äldreförsörjningsstöd?

ÄFS ger alltså ca 4.800 kr.

• En garantipensionär får 6.100 kr kvar efter skatt.  Efter att hyran betalts - om denna totalt uppgår till 6.200 kr - blir det ca 4.600 kvar.

• Efter utgifter för hemhjälp, sjukvård och mediciner kan detta ha reducerats till ca 3.300 kr. (förbehållsbelopp 4.832 kr, möjlig avgift 1.272 kr)

Vilket ger detta diagram:

Här kan invändas att en garantipensionär i normalfallet har lägre hyra än 6.200 kr, men även om vi där drar av 1.000 kr kvarstår en skillnad.

Till detta kan komma att mottagare av ÄFS har rätt till utländska inkomster upp till 3.000 kr utan att ÄFS räknas ned.


3. Introduktionsersättning

De som kommer till Sverige klassas i media rutinmässigt som "flyktingar". I den mån denna klassning stämmer är det alltså fråga om personer som vi givit skydd undan förföljelse.

Förföljda eller inte förföljda, klart är att det svenska samhället ställt upp för dem materiellt, och i princip från första dagen i Sverige garanterat deras försörjning.

Enligt i varje fall tidigare vedertagen moral har funnits en självklar förväntan om ett minimum av motprestationer, såtillvida att vederbörande ska anstränga sig att lära sig svenska och försöka klara sin försörjning genom eget arbete.

Uppenbarligen har dessa motprestationer ofta uteblivit. En uppföljning på riksnivå visade att i genomsnitt cirka tio procent av männen har arbete efter att ha haft uppehållstillstånd i ett år, 30 procent efter tre år och 50 procent efter fem år. Närvaron på Sfi-undervisning har också varit låg.

Mot den bakgrunden vore det inte orimligt att i många fall sänka nivåerna för vad som kallas introduktionsersättning.

Som ett exempel visar från Kävlinge kommun väljer dock pk-partierna en annan väg. Som en "morot" ges särskilt högt stöd till de "flyktingar" som bjuder till.

Ur tjänsteskrivelse från Kommunkansliet av den 24/8 -07, undertecknad av Bo Ekensteen och Rolf Perleij:

"Utgångspunkten har varit att nivån på introduktionsersättningen bör ligga något över nivån för ekonomiskt bistånd för att motivera deltagande i introduktionsprogrammet - vilket ska leda till egen försörjning och delaktighet i samhället."

Vad betyder detta konkret, i siffror?

Jämförelse 2:

Kävlinge kommun presenterar jämförelser, med exemplet en familj på två vuxna och tre barn (på 3, 5 och 10 år).

Utifrån socialbidragsnormen får familjen en disponibel inkomst på 18.350 kronor.

Utifrån introduktionsersättningen blir det för motsvarande familj fråga om 20.304 kr, dvs nära 2.000 kronor mer. Introduktionsersättningen är skattefri.

Inte nog med detta!

Ur "Regler och riktlinjer för introduktionsersättning i Kävlinge kommun":

"För att stimulera och underlätta inträdet till arbetsmarknaden medför inkomster av arbete eller eget företagande upp till 4.000 kr netto/person och månad, ingen reduktion av introduktionsersättningen. Förutsättningen är att programmet i introduktionsplanen kan genomföras parallellt."

Detta skulle, om båda vuxna i familjen får inkomster genom arbete att de kan plussa på sina 20.300 kr med ytterligare 8.000 kr. Det skulle då kunna bli fråga om drygt 28.000 kr - att jämföra med drygt 18.000 kr för en svensk bidragsfamilj. 10.000 kronor mer "i plånboken".

Blir "orättvisa" och "diskriminering"  för starka ord i sammanhanget?

Och om "flyktingarna" bara genom mutor kan förmås till att försöka bli "delaktiga" - vilken prognos ger det för att lyckas i längden? Måste inte de nödvändiga attityderna komma från vederbörande själv?

Vad händer när den särskilda mutan efter tre år inte längre utgår? Har man då inte hunnit skaffa sig ett "morotsberoende"?

Vi kan också gå till andra kommuner. Leksand ger 7.200 kr i introduktionsersättning till en ensamkommande asylant.

Jämförelse 3:

En från sjukpenning utförsäkrad, som inte är med i a-kassan, får 4.900 kr. Efter skatt blir det kvar ca 3.400 kr.

Det ger detta diagram:

Till bilden kommer dock att båda kan ha en hyra att betala. Om vi förutsätter att den utförsäkrade får ett bostadsbidrag som gör att han/hon får lägre hyresutgifter krymper skillnaden.

Å andra sidan finns det kommuner med högre introduktionsersättning än ovan. Sollentuna ger 8.760 kr.


4. SFI-bonus

Hur göra när många av de som går SFI-undervisning ("Svenska För Invandrare") inte anstränger sig om inte når resultat?

En näraliggande åtgärd kunde naturligtvis vara att dra in ersättningen för dem som på detta vis missbrukar systemet.  Våra allianspolitiker väljer dock en annan väg: de ger extra ersättning för de SFI-elever som gör vad alla borde göra från första början.

Från riksdagens webbsida 2010:

"Riksdagen sa ja till en ny lag som innebär att sfi-bonus införs permanent. Sedan oktober 2009 har bonusen funnits på försök i tretton kommuner. Bonusen består i en summa pengar som delas ut till invandrare som snabbt lär sig svenska i sfi-undervisningen. Syftet är att förbättra nyanlända invandrares möjligheter att få jobb."

"Bonusen ska vara skattefri. Den ska heller inte påverka beräkningen av olika former av ekonomiskt stöd, som ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen."

Bonusen bygger på förutsättningen att personer som inte är tillräckligt motiverade för att lära sig svenska utan en extra ersättning sedan ska vara tillräckligt motiverade för att söka och behålla ett arbete.


5. Motivation

Ur "Bota eller skrota invandrarpolitiken?" SIV, 1996:

"Systemen förutsatte att alla människor alltid ville lönearbeta även om arbetet var både enformigt och trist och dessutom gav mindre i portmonnän än det man kunde få i bidrag. Systemens konstruktion förutsatte vidare en stark lojalitet mot samhället så att var och en alltid använde systemen endast när man behövde det. Det föreföll inte troligt att människor i någon större utsträckning skulle bruka systemen på gränsen till missbruk."

"Vi förutsåg inte heller den förskjutning i vad som uppfattas som nödvändigt. Inledningsvis var det nödvändiga husrum, mat och kläder. Efter ett antal år uppfattades fler och fler faciliteter ingå i den alldeles nödvändiga livshållningen. Snöbollen rullade."

Löna sig att arbeta?

Fyra räkneexempel, utifrån aktuella bidragsnivåer:

1a. Trebarnsfamilj, en förälder

1b. Trebarnsfamilj, två sammanboende föräldrar

2a. Sjubarnsfamilj, en förälder

2b. Sjubarnsfamilj, två sammanboende föräldrar

Samtliga beräkningar utgår från en hyra på 6 200:- och bostadsbidrag 2 500:-.

Alla siffror är angivna i netto.

1a. Trebarnsfamilj, en förälder

Socialbidragsnorm 10 390:-.

Barnbidrag 3 604:-
Bostadsbidrag 2 500:-
Underhållsstöd 3 819:-
Totalt från Försäkringskassan 9 923:-

Med hyran och ett busskort fattas det 7 357:- vilket man får i socialbidrag.

Totalt netto 17 280:-

1b. Trebarnsfamilj, två sammanboende föräldrar

Socialbidragsnorm 12 850:-.

Barnbidrag 3 604:-
Bostadsbidrag 2 500:-

Totalt från Försäkringskassan 6 104:-

Med hyran och två SL-kort fattas det 14 326:- vilket blir socialbidraget.

Totalt netto 20 430:-

2a. Sjubarnsfamilj, en förälder

Socialbidragsnorm 19 610:-.

Barnbidrag 10 764:-
Bostadsbidrag 2 500:-
Underhållsstöd 8 911:-
Totalt från Försäkringskassan 22 175:-

Med hyran och ett SL-kort fattas 4 325:- vilket blir socialbidraget från kommunen.

Totalt netto 26 500:-

2b. Sjubarnsfamilj, två sammanboende föräldrar

Socialbidragsnorm 22 040:-

Barnbidrag 10 764:-
Bostadsbidrag 2 500:-
Totalt från Försäkringskassan 13 264:-

Med hyran och två SL-kort fattas det 16 356:- vilket blir socialbidraget.

Totalt netto 29 620:-

ANTAG, med exempel 2b som utgångspunkt, att familjefadern får ett arbete med en månadslön som ger 15.000 kr kvar efter skatt. Vad skulle det betyda ekonomiskt, i nettotillskott?

Svar: inte en krona.

Trebarnsfadern i exempel 1b får däremot ett plus i sin plånbok - på 674 kr.


6. Övrigt

Somalier på skidutflykt, Orsa Grönklitt 2009. Hur finansieras detta? Hur många svenskar har råd med sådana fritidssysselsättningar?.

Ur gratistidningen "CITY Malmö" den 16/12 -09:

" Efter fem år i Sverige har bara varannan invandrad person arbete.
Tuffast av alla har somalier - inte ens 40 procent av dem har arbete efter tio år."

Ur tidningen Metro den 20/8 -09:

"De som deltar i ramadan spenderar i snitt 7.000 kronor på presenter till barn under månaden. Det visar en ny undersökning från Svensk Handel."

Framsidesrubriken löd:

"RAMADAN. Handeln missar storkovan."

Fastemånaden Ramadan firas av muslimer. De muslimer som bor i Sverige kommer huvudsakligen från olika arabländer, från Iran, Turkiet och Somalia. Hur får dessa invandrare ekonomiska resurser att tillhandahålla en "storkova" åt handlare i Sverige?

Statistiken är tydlig: självförsörjningsgraden är låg bland dessa invandrargrupper. Ytterst blir det således skattebetalarna - däribland handlarna själva - som tillhandahåller storkovan.

Karl-Olov Arnstberg, ger i sin bok "Svenskar och zigenare" exempel på okritisk journalistik beträffande zigenare, han refererar till en artikel om en zigensk förlovningsfest i SIV:s tidskrift Migranter nr 3/96, skriven av journalisten AE:

"AE tillåter inte heller sig själv att häpna över det välstånd som blir synligt på festen. Utan att undra över om detta är normalt för människor som lever under knappa ekonomiska förhållanden, beskriver hon den mat som serveras: 'För på zigenska fester är det alltid generöst och rikligt med mat. Här har slaktats 6 skinkor, 4 kalkoner, 15 kg revbensspjäll, 8 hela laxar, 20 kålhuvuden och två jättegrytor kåldolmar. För att inte tala om alla sallader, ost och frukt.'

Zigenare bejakar i dag en mycket kvalificerad dubbel ekonomi, som dels består av inkomster från affärsverksamhet, dels av alla de bidrag de genom olika tillkortakommanden meriterar sig till att få från samhället. Välfärdssamhället är sedan decennier zigenarnas viktigaste ekonomiska nisch: medan genomsnittstiden för en socialbidragstagare i dag är 5 1/2 månad, så går en överväldigande majoritet av zigenare på socialbidrag generation efter generation. Om affärsverksamheten kan man säga: lite vit, mycket svart och en obekant mängd kriminellt. Sammantaget ger denna form av ekonomisk anpassning flertalet zigenare möjlighet att leva på en nivå som ligger långt över socialbidragsnormen."