Kapitel 8: FYSISK OTRYGGHET

a) Våldsbrottslighet

 

"Svenskarna och alla andra europeiska folk har i decennier systematiskt matats med filmer, tv-serier och annan propaganda där vita västerlänningar framställs som inskränkta och onda medan t ex invandrare, svarta och judar, numera även homofiler, ständigt porträtteras som sympatiska offer. Utan det konstgjorda skuldkomplex som vi på detta sätt fått inympat skulle upplösningen av våra etniskt homogena nationer inte gått att genomföra.

Och hade massmedia rapporterat sanningsenligt om t ex invandrarkriminalitetens grovhet och omfattning hade massinvandringen för länge sedan framkallat folkliga revolter."

Jonas de Geer

 

"Dom kan väl i alla fall vara snälla när vi försörjer dom! ".

Gammal dam på norra Öland

 

 

Sammanfattning

Detta avsnitt vill få sagt:

• att antalet allvarliga brott i Sverige har ökat dramatiskt

• att våldet blir allt grövre

• att uppklarningsprocenten samtidigt har sjunkit

• att mörkertalet är högt

• att brottsligheten i Sverige är högre än i våra grannländer

 

1. Ökningen av antalet anmälda brott

2. Allt grövre våld

3. Uppklarningsprocent och mörkertal

4. Jämförelser med andra länder

 

I fokus sätter vi här våldbrottsligheten, men tar upp även annan brottslighet.


1. Ökningen av antalet anmälda brott

Brottsutvecklingen Sverige har varit dramatisk under det senaste halvseklet. Sedan 1950-talet har det varit fråga om en mångfaldig ökning, som statistiken från BRÅ visar, över antalet anmälda brott.

• År 1950 anmäldes 162.000 brott mot brottsbalken, år 2009 var siffran 1.168.000 - nära 1,2 miljoner.

• I förhållande till antalet invånare var siffran 2.300 för år 1950 och 12.600 för år 2009. En mer än 5-faldig ökning.

Går vi till enskilda kategorier av anmälda brott blir resultatet följande:

Antalet misshandelsfall låg år 1950 på 7.400. År 2009 hade den stigit till nära 86.000. Det blir det en nära 12-faldig ökning på ett drygt halvsekel.

 

 

 

Antalet anmälda våldtäkter år 1950 var 350. År 2009 var siffran 5.900.

Det blir det en nära 25-faldig ökning. Särskilt snabb har ökningen varit under de senaste åren.

Skadegörelsebrotten har ökat från 5.100 år 1950 till över 200.000 år 2009. En nära 40-faldig ökning.

Antalet rån har samtidigt ökat från 190 till 9.600. En 50-faldig ökning.

 

Olaga hot och utpressning är också brottskategorier med en kraftig och nästan oavbruten ökning under det senaste decenniet.

 

 


2. Allt grövre våld

Samtidigt som brottsligheten ökat har våldet blivit allt grövre.

Från SR:s webbsida den 1/2 -10:

"Mördade utsätts oftare för övervåld

Det är allt vanligare att människor som mördas i dag utsätts för kraftigt övervåld. Det visar den första studien som granskat skador på mordoffer under de senaste 40 åren."

"- Ofta är det knivskador, att personen hugger, hugger och hugger i flera minuter."

"- Vi gjorde en definition där vi räknade antalet skador på offren, om det är 40 skador eller mer uppfattar vi som ett kraftigt övervåld..."


3. Uppklarningsprocent och mörkertal

Speglar ökningen av den anmälda våldsbrottsligheten en ökning också av den faktiska brottsligheten? Eller handlar det bara om en ökad anmälningbenägenhet, som den av svensk TV flitigt anlitade Jerzy Sarnecki återkommande hävdar?

En indikation ger statistik från SÖS-akuten.

Ur BRÅ:s tidning Apropå, nr 1/08:

"Vad antivåldsgruppen på Södersjukhuset (SöS) studerat sedan 1988 är våldsskador och våldsskadade och en del sociala omständigheter både för offer och gärningsmän, till exempel ålder och alkoholintag.

Vi mäter enbart våldsskadade inkomna till SöS, vilket är cirka 2 000 personer skadade av så kallat 'gatuvåld' per år. Det vanligaste offret är en pojke mellan 15 och 24 år, som skadats utomhus på offentlig plats, natten mot lördag och söndag.

Att skadorna blivit grövre och fler på varje offer som inkommit till SöS antas bero på att 61 procent av de våldsskadade är misshandlade av fler än en gärningsman. Gärningsmännen är numera betydligt yngre och av den anledningen så går de ihop i grupp för att inte komma i underläge. Det i sin tur leder till fler skador (alla vill sätta sitt bomärke) och fler skador innebär grövre våld."

BRÅ förmedlade dock inte hela sanningen med sin uppgift om "2000 per år". I själva verket har det varit fråga om en 50%-ig ökning under den senaste tioårsperioden.

År 1997 var antalet gatuvåldsoffer hos SÖS 1.241. År 2005 var siffran 1.842.

Ur tidningen Östermalmsnytt nr 2/06:

"Det polisanmälda våldet har ökat med 16 procent under 2005, ... Men den verkliga omfattningen av våldet kommer aldrig till polisens kännedom. Nära hälften av alla offer gör aldrig någon polisanmälan, enligt undersökningar från akutkliniken på Södersjukhuset, SÖS."

"Förra året vårdades 2.252 våldsoffer på akuten på SÖS. 1.842 av dem var offer för gatuvåldet. Det är det högsta antalet som sjukhuset haft sedan de började studera våldet i slutet av 1980-talet."

Robsten skriver på sin blogg i mars 2010 om våldsoffer som hamnar på SÖS-akuten:

"Som grabben på 24 år som kom gående på Ringvägen och mötte tre killar med ett basebollträ. Han blev misshandlad med påken och fick en hjärnblödning.

Sören Sanz till journalisten Anna Rönngren: 'Han kan inte prata och måste använda högtalare och mikrofon. Han har en förlamning i halsen och kan aldrig mer äta eller dricka. Han måste sondmatas. Han kan inte svälja sin egen saliv och måste spotta hela tiden.'"

Alla brott anmäls alltså inte, det finns i många fall ett stort mörkertal.

Ur "Stockholm CITY" den 4/3 -08:

"Bara en av fyra som blivit utsatta för vålds- och sexualbrott anmäler det till polisen, visar Brottsförebyggande Rådets trygghetsundersökning för 2007."

Den låga anmälningsbenägenheten kan sammanhänga med om man upplever en hotbild från brottslingen eller hans krets, som gör det farligt att anmäla. Det kan också kännas mindre meningsfult att anmäla, då man vet att uppklarningsprocenten är låg.

För att ett brott ska redovisas som uppklarat så behöver det inte innebära att någon person bundits till brottet. Att ett brott redovisas som uppklarat kan innebära att brottet klarats upp genom att en gärningsman bundits till brottet, ett så kallat personuppklarat brott, men det kan även innebära att brottet klarats upp genom så kallad teknisk uppklaring. I det sistnämnda fallet handlar det om olika nedläggningsbeslut som polis eller åklagare använder, till exempel: gärningen ej brott, brott kan ej styrkas, misstänkt minderårig eller brottet är preskriberat.

Uppklarningsprocenten har sjunkit successivt sedan 1950-talet.

År 2008 var andelen personuppklarade brott, av samtliga brott, nere i 17%. För misshandelsbrott var den 18%.


4. Jämförelser med andra länder

Jämfört med våra nordiska grannländer ligger brottsligheten i Sverige genomgående i topp, även per invånare.

Ur tidningen "Nationell Idag", 14/09:

"Kongo vs Sverige i våldtäktsstatistik

Enligt Sveriges Radio P1 Ekot den 31 juli 2009 har 200.000 kvinnor våldtagits i en väpnad konflikt i Kongo under åren 1996-2009, alltså på 13 år.

I Sverige anmäls ca 5.000 våldtäkter om året, enligt SvD den 27 april 2009. Det skulle bli 65.000 kvinnor våldtagna på 13 år. I Sverige är folkmängden 9 miljoner och i Kongo 62 miljoner . Om Sverige haft en lika stor befolkning som Kongo skulle de i jämförelse bli ca 447.200 kvinnor våldtagna i Sverige på 13 år.

Vad som pågår i Sverige är värre än en väpnad konflikt i Kongo."

Den kritiske skulle här kunna invända att tidningen hårdrar: siffran 5.000 anmälda våldtäkter i Sverige avsåg år 2008, och var en toppnotering. Samtliga tidigare år har siffran varit lägre.

Å andra sidan har siffran stigit varje år. Det talar för att den förmodligen kommer att fortsätta stiga och visa sig än högre år 2009. 2010 och 2011.

Nedanstående diagram kan därför vara relevant: