Kapitel 9: KOSTNADER

c) Bidragsdeltagande

 

"Professor Jan Ekberg har i studier visat att av de som invandrat från andra EU-länder ligger sysselsättningen på 71 procent för män och 67 procent för kvinnor, det vill säga i stort sett samma tal som de som gäller för infödda svenskar. För invandrare från Afrika eller arabisktalande länder ser siffrorna helt annorlunda ut. Här ligger sysselsättningsgraden under 50 procent för män och mycket lägre för kvinnor.

Här är det bidrag, inte arbete som gäller..."

Bo Södersten, i DN den 28/12 -03

 

"Den som står utanför arbetsmarknaden och saknar möjlighet att få a-kassa måste överleva på annat sätt. Det är förtidspensionärer, socialbidragstagare eller nyanlända invandrare som får introduktionsersättning. Helt enkelt bidrag av olika slag."

Ur "I Sveriges väntrum"

 

"Välfärdsstaten kommer att förändras om vi har fri invandring. Välfärden räcker inte till och transfereringssystemen måste skäras ned."

Per Svensson, kulturredaktör på Expressen

(och anhängare av fri invandring)

 

Sammanfattning

Detta avsnitt vill få sagt:

• att bidragsdeltagandet är högre bland invandrare än bland svenskar

• att bidragsdeltagande är särskilt högt bland invandrare från Afrika och Asien

1. Tre citat

2. Socialbidrag

3. A-kassa

4. Sjukkassa

5. Förtidspension

6. Äldreförsörjningsstöd (ÄFS)

7. Introduktionsersättningar


1. Tre citat

Ur "Bidragskulturen", av Helena Rivière:

"1965 levde 16 procent av Sveriges befolkning på bidrag och pensioner. 30 år senare, 1994, var siffran dubbelt så stor, 31 procent."

"1996 betalades nästan 12 miljarder ut i socialbidrag."

"1996 hade 11 procent av hushållen i Sverige socialbidrag.... I gruppen unga invandrare, 20-24 år, har över hälften socialbidrag, 55 procent. Bland svenska ungdomar är motsvarande siffra 16 procent."

 

Ur boken "Alltid mer, Aldrig nog" av Anders Isaksson:

"Socialbidraget...har... förvandlats till en kassareserv för närmare en femtedel av befolkningen i yrkesaktiv ålder....formas bilden av en ständigt växande, offentligt försörjd underklass, ett proletariat på folkhemmets nedre botten som i sin relation till kommunernas sociala myndigheter påminner om ett krävande barn inför sina föräldrar: de vill ha pengar till än det ena, än det andra, ..."

"Det sociala lever inneslutet i sin egen värld, en glaskupa utan ömsesidighet där staten spelar sin roll och medborgaren sin: statens uppgift är att ge och att bädda mjukt, medborgarens rätt att kräva och få.... I denna värld existerar ingenting så banalt som en andrahandsmarknad för barnvagnar, där finns inga vänner som ställer upp med vad de inte längre behöver..."

"I det socialas verklighet är alla hjälpsökande på något sätt 'drabbade', utan egen förskyllan och ansvar, offer för ditten och datten,..."

"Här sitter välfärdsstatens ömma punkt, ..den rör vid den enskildes ansvar för sitt liv, hans beteende, hans val i skilda livssituationer, hans motivation, hans ambitioner att förkovra sig, ja ytterst hans vilja att försörja sig själv."

"...förutsättningen för bidraget ligger i just avsaknaden av tillgångar. Det missgynnar vanliga löntagare med ett 'förflutet' (en ärvd sommarstuga, ett mindre sparkapital på banken etc) men gynnar flyktingar och ungdomar - vilka också råkar vara just de grupper som sedan några år dominerar bland bidragsmottagarna."

"...en mycket enkel fråga: ska medborgaren med en sparad slant tömma sin bankbok innan han får samma hjälp som den som inte sparat en krona eller som gömt undan sina pengar i madrassen?"

"I en del förorter, exempelvis Rinkeby i Stockholm och Rosengård i Malmö, lever nu närmare hälften av den vuxna befolkningen på bidrag... Något hundratusental människor sitter... fast i välviljans fattigdomsfälla och fler är på väg, alla försedda med goda bostäder och hyggliga löpande inkomster, men utan möjlighet att höja sin levnadsstandard på vanligt hederligt, beskattat arbete: i låglönejobb äts i stort sett varje intjänad krona upp av minskade bidrag, så den ekonomiska rationaliteten leder mot svartjobb och kriminalitet... för den som vill förgylla sitt liv med lite mer guldkantad konsumtion."

"....efterfrågan stiger när priset faller och när det faller ner mot noll är efterfrågan utan gräns. Välfärdsstaten har satt priset för att inte arbeta till noll för mycket stora grupper, minimerat skillnaderna mellan att försörja sig själv och upphöjt möjligheterna att låta staten försörja sig till en medborgerlig rättighet... Utbudet skapar sin egen efterfrågan,.."

Ur "Invandringen till Sverige":

"Romerna spenderade de pengar de fick på konsumtionsvaror och sparade inte till hyra, kläder och mat. Emellanåt samlade de vad de hade till fest, samtidigt som de inför myndigheterna hävdade att pengarna tagit slut. De tenderade att betrakta de sociala bidragen som någon slags lön, en ersättning de fick för att de hade kommit till Sverige. De avsatte mycket tid på socialbyråer och för att söka bidrag. De skämdes inte för socialbidragen. De tyckte det var rätt att gå till socialen när pengarna inte räckte. Snabbt blev de regelkunniga och mycket kompetenta i att pressa ut maximala bidrag."

 


2. Socialbidrag

Utgifterna för socialbidrag - eller "ekonomiskt bistånd", som det döpts om till - uppgift år 2009 till 8,8 miljarder kronor. Detta innebär en ökning med 20% jämfört med föregående år.

Till detta kommer introduktionsersättning för asylanter, som år 2009 uppgick till 2,3 miljarder kronor.

(Källa: SvD den 3/3 10)

Diagrammen ovan är hämtat ur SNS-boken "Varför sitter 'brassen' på bänken?", Broomé/Bäcklund/Lundh/Ohlsson.

Det visar socialbidragsutvecklingen 1970-92 för "utländska hushåll", definierade efter familjeföreståndarens medborgarskap.

Denna utveckling har fortsatt under början av 2000-talet.

Under 2007 utgjordes antalet bidragshushåll av ensamstående till 58% av svenska hushåll, till 42% av utländska hushåll (utrikes född, SCB). För gifta/sambo blev andelarna annorlunda: 18% av svenska hushåll respektive 82% av utländska:

I diagrammet nedan, som avser en åttaårsperiod, har staplarna slagits samman, för svenska respektive utländska hushåll. Belopp i tusental kronor.

Medan det år 2007 utgick nära 5,5 miljarder kronor till hushåll med utrikes födda utgick mindre än 3,4 miljarder kr till svenska hushåll.

Vi kan konstatera att:

• invandrares andel av antalet bidragshushåll ökar.

• invandrares andel av de totala socialbidragsutgifterna ligger högre än för svenskar.

• de genomsnittliga summorna per bidragshushåll är högre för invandrare än för svenskar.

Det senare beror inte bara på större hushåll. Även när man jämför hushåll av samma storlek visar det sig att större summor går till invandrarhushåll. (se även 4e)


Ur tidningen Smålänningen den 12/3 -96:

"Flera invandrare tackar nej till fasta jobb och väljer att leva på socialbidrag.

- Vi har haft ett antal sådana ärenden där framförallt bosnier avböjt erbjudande om fasta anställningar. Trots all information vi gått ut med tycks de inte ha förstått att bidrag inte är detsamma som lön, säger Ingrid Alsén, distriktschef för individ- och familjeomsorg på socialbyrån i Älmhult."

Gratistidningen Södertälje-Posten rapporterade i februari 2010 om hur kommunen gjort en lönsam affär. Flyktingen Saad Kassir hade bott i kommunen i 20 månader. På honom satsade man nu 200.000 kronor - pengarna som går till ett företag i Malmö som anställt mannen.

Södertäljes arbetslivschef Dag Tingsgård förklarade: "För kommunens del är det lönsamt inom ungefär ett år beroende på personens familjeförhållanden. Vi slipper betala försörjningsstöd från dag ett."

Södertälje-Posten förtydligade: "Att det tar i snitt sju år för en manlig flykting att få ett arbete gör det hela till en stor besparing."

Från SR:s webbsida den 15/10 -09:

"Socialstyrelsens statistik visar att kommunernas totala kostnader för socialbidrag ökade under årets första sex månader. Men om a-kassan spelar någon roll går inte att se.

En förklaring som däremot går att se, är att socialbidragskostnaderna för flyktingar som fått uppehållstillstånd, steg med tolv procent det första halvåret, inklusive introduktionsersättningen."

Ur Social Rapport 2010 från Socialstyrelsen:

"Av dem som haft ekonomiskt bistånd i fem år eller längre är drygt 60 procent födda utomlands."

Gruppen utrikes födda utgör 14% av Sveriges befolkning. Av de långvarigt bidragsberoende utgör de ändå en majoritet!


3. A-kassa

Ur tidningen Kommunalarbetaren, nr 12/99:

"Invandrarna en positiv kraft"

"Kommunals förbundsstyrelse har antagit riktlinjer för integration

- Medlemskapet ska ha lika stort värde för invandrarna, säger förbundsordförande Ylva Thörn.

- Många har kommit in genom arbetsmarknadsåtgärder."

Om många kommit in genom arbetsmarknadsåtgärder, kan det betyda att de åter hamnar i arbetslöshet efter kort tid? Kan detta i sin tur betyda att de får leva på ersättning från Kommunals A-kassa?

Hur mycket pengar kan det bli fråga om? Kan det i förlängningen bidraga till höjda avgifter eller sänkta ersättningsnivåer i allmänhet för kommunalare?


4. Sjukkassa

År 1974 registrerades 3.190 sjukfrånvarofall per 100.000 personer, år 2003 var siffran uppe i 5.098.

Samtidigt sjönk dödligheten från 440 fall per 100.000 invånare år 1970 till 256 fall år 2005.

Begreppet "ohälsotal" mäter antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukbidrag eller förtidspension. Talet är indexerat efter ett genomsnitt. Den befolkning som mäts är personer i arbetsför ålder, dvs 16-64 år. SCB redovisar för den 31/12 1999 siffror, uppdelat på följande grupper:

1. personer födda i Sverige, svenska och utländska medborgare
2. personer födda utomlands, svenska medborgare, samt
3.personer födda utomlands, utländska medborgare.

Resultatet blev 41 för grupp 1, 82 för grupp 2 och 154 för grupp 3. Tydliga skillnader!
Se de högra staplarna, för totalen. nedan.

Invandrare hade under tidigt 1990-tal drygt 50 % fler sjukdagar per år än infödda svenskar.

Statistik från RFV (Riksförsäkringsverket) visar att antalet sjukpenningdagar varit särskilt högt för sydeuropéer. År 1988 hade en sydeuropé nära tre gånger så många sjukpenningdagar som en svensk.

Sjutton år senare är det andra grupper som har en särskilt hög överrepresentation:

Ur Sydsvenska Dagbladet, den 15/12 2005:

"Försäkringskassans nya utredning visar att utrikes födda är sjukskrivna i genomsnitt 31 procent mer än de som är födda i Sverige. För människor från Mellanöstern, Nordafrika och Turkiet är siffran 75 procent."

Från "Integrationsbloggen", den 1/9 -08:

"Födelseland främsta förklaring av antalet sjukskrivningsdagar

Tommy Bengtsson och Kirk Scott har i rapporten Human Capital and Ethnic Determinants of Sickness Absence in Sweden 1993-2001 undersökt vad som förklarar olika individers sjukskrivningar.

Studien visar att det finns stora skillnader i antalet sjukdagar mellan inrikes födda och olika grupper av utrikes födda. Personer födda i Grekland, Irak, Turkiet och f.d. Jugoslavien har till exempel mer än dubbelt så många registrerade sjukdagar som inrikes födda svenskar mellan 1993 och 2004.

Skillnaderna är stora även om man kontrollerar för andra faktorer som utbildning, ålder m.m. Författarna konstaterar att de faktorer som huvudsakligen förklarar antalet sjukdagar är födelseland följt av utbildningsnivå."


5. Förtidspension

År 1970 var 3,3% av den arbetsföra befolkningen i Sverige förtidspensionerad. År 2005 var andelen uppe i 9%. 

Antalet förtidspensionerade är nu uppe i mer än 500.000 personer - en halv miljon.

Thomas Jacksson i Sydsvenskan den 23/3 -09:

"Men hur skall vi då förklara att vi utan konkurrens är världens mest arbetsodugliga folk på grund av sjukdom? Vi måste ställa oss den frågan när svenska läkare sjukförklarat cirka 20 procent av den arbetsföra befolkningen. Det är den högsta siffran i världen."

"En studie i Dalarna visade att åtta av tio läkare sjukskriver patienterna trots att de anser det olämpligt eller skadligt. Orsaken anges bland annat vara rädsla att komma i konflikt med patienter som alltså vill vara sjukskrivna. Många patienter vill alltför ofta komma åt en 'gratis' förtidspension värd 4–5 miljoner kronor och som till skillnad från socialbidrag och a-kassa kan tas med utomlands.

Jag har två kollegor som blivit mordhotade när de nekat sjukskrivning och åtskilliga andra som blivit utsatta för andra obehagligheter i form av fysiska hot, misshandel och anmälningar."

Diagrammet nedan - ur SNS-boken "Varför sitter 'brassen' på bänken?"- visar utvecklingen av andelen förtidspensionerade 1975-92.

Som framgår har ökningen för utrikes födda varit väsentligt brantare än för svenskar och andelen var år 1992 nästan dubbelt så stor som för svenskar.

 

I diagrammet nedan till vänster, baserat på uppgifter från Riksrevisionsverket, rymmer de gula delarna av staplarna alltså även de utrikesfödda som fått svenska medborgarskap.

Uppgifterna ovan till höger är hämtade ur boken "Invandrare på arbetsmarknaden". Som framgår blir pensionsbeloppen i nästan varje grupp högre för utrikes födda än för inrikes födda:

"Även bland män från Grekland och Jugoslavien är pensionsbeloppen i medelåldern väsentligt högre än bland svenska män. Detta är svårt att förklara. Svenska män arbetar i  allmänhet heltid. Det torde därför knappast ha varit möjligt för dessa invandrare att genom långa årsarbetstider ha förvärvat väsentligt högre arbetsinkomster och därmed fler ATP-poäng än svenska män.  De faktiska årsarbetsinkomsterna bland män från Grekland och Jugoslavien har också enligt tidigare undersökningar varit tämligen måttliga.

En förklaring skulle kunna vara hög frekvens pensionärer med hel förtidspension."

Boken redovisar siffror på hur arbetsförmågan under perioden 1976-80 var oftare nedsatt bland utländska medborgare, och särskilt bland sydeuropéer, än bland infödda svenskar:

"De höga indextalen för... sydeuropeiska medborgare kan inte förklaras med deras socioekonomiska tillhörighet. Enligt en motsvarande undersökning, se SCB (1977), har de utländska medborgarna i klart högre utsträckning nedsatt arbetsförmåga och långvariga sjukdomar än svenskar med samma yrke och i samma ålder."

Därefter redovisas dödstal för olika grupper, perioden 1986-90. Det visar sig att dessa är lägre för sydeuropéer än för infödda svenskar, beträffande såväl män som kvinnor.

Bland svenska män i åldersgruppen 45-59 år var 10,7% förtidspensionerade. Motsvarande siffra för greker var 40,2%!

Se även 4f.

RRV har också konstaterat att det, särskilt inom vissa branscher, förekommer att förtidspensionerade förvärvsarbetar och får lön. Det rör sig om både svartjobb och vanligt förvärvsarbete. Det förekommer även att man lyfter dubbla förtidspensioner från olika länder.

Beträffande sjukskrivningar är bilden densamma. Antalet sjukpenningdagar per sjukförsäkrad år 1990 var för svenskar 25, för invandrare 43. Särskilt hög var siffran för sydeuropéer. Medan siffran för kvinnor, födda i Sverige, var 28, var den för sydeuropeiska kvinnor 73.

Medan inom andra grupper av kvinnor de ensamstående konsekvent har fler sjukdagar än de gifta, är det tvärtom för sydeuropeiska kvinnor.

Anmärkningsvärt är också en jämförelse inom samma yrkesgrupp, städare. Kvinnliga städare, födda utomlands, får i genomsnitt 60% mer i sjukersättning per år än kvinnliga städare, födda i Sverige.

Bo Södersten i DN den 12/2 -04:

"...försäkringskassorna styrs av lokala politiker men finansieras med statliga medel. De lokala politikerna kan med andra ord köpa sig popularitet på skattebetalarnas bekostnad."

"I dag kostar exempelvis förtidspensionerna ungefär 50 miljarder per år. Det är en absurt hög siffra."

Ur Dagens Industri den 7/4 -04:

"AP-fonderna trumfkort i Ringholms budget 2005: 100 miljarder extra till statskassan'"

Enligt statistik från Försäkringskassan utgjorde utrikesfödda år 2009 drygt 20% av de förtidspensionerade, medan de utgjorde drygt 15% av de försäkrade.


6. Äldreförsörjningsstödet (ÄFS)

Äldreförsörjningsstödet beslöts - i partipolitisk enighet - av riksdagen år 2001 och trädde i kraft år 2003. Syftet var att avlasta kommunerna utgifter för äldre invandrare.

Se vidare 4d.


7. Introduktionsersättningar

Ur SvD den 3/3 -10:

"Samtidigt har utbetalningarna av introduktionsersättning till flyktingar ökat med fem procent under 2009 till 2,3 miljarder kronor."