Kapitel 9: KOSTNADER

n) Skola, bad, mm

 

Sammanfattning

Detta avsnitt vill få sagt:

• att skolan kostar mer pga invandringen

• att bad i Sverige blivit till ett problem vi tidigare inte känt av

• att det finns ett antal ytterligare kostnader för invandringen

 

Grundskoleelever kostar väsentligt mer i invandrartäta områden än vad som gäller för genomsnittet av alla grundskolor.

Dagens Nyheter, den 11/3 -99:

"LÄRARTÄTHETEN STÖRST I RINKEBY."

"I 14 av de 24 stadsdelsnämndsområden är lärartätheten lägre än riksgenomsnittet. Det är egentligen bara några ytterområden, däribland Rinkeby, som har betydligt fler lärare. Där går det 13,2 lärare per 100 elever, jämfört med 6,6 i Hägersten.

En förklaring är att en stor del av eleverna i Rinkeby läser extra svenska. Mellan 70 och 80 procent har dessutom modersmålsundervisning, vilket ger extra pengar till skolorna.

Följdriktigt är också Rinkeby tillsammans med Skarpnäck de stadsdelar som har minst problem med stora klasser."

Sydsvenskan den 12/8 -98:

"ALLT FLER ELEVER BEHÖVER EXTRAHJÄLP.

Skolan i Burlöv kräver nu mer pengar för att klara det växande behovet.

BURLÖV. Antalet invandrarelever med för dåliga kunskaper i svenska har nästan fördubblats mellan 1994 och 1997 i Burlöv. Samtidigt blir de elever som behöver särskilt stöd för att komma tillrätta med läs- och skrivsvårigheter, sociala problem och allmän stökighet allt fler.

Inför nästa års budgetarbete begär skola och barnomsorg nu mera pengar."

"...har skillnaderna mellan de elever som klarar sina studier och de som halkar efter ökat. En viktig anledning är att många utländska elever behöver särskilt stöd pga språksvårigheter. Förra läsåret fanns det 347 sådana elever i Burlöv mot 186 1994..."

SvD den 30/8 -09:
 
"Skolk kostar. Främst för barnen själva. Som grupp begår skolkare oftare brott och är själva mer utsatta för brott. De är oftare inblandade i mobbning, både som offer och förövare. Och den som inte fullföljer grundskolan får svårt att hitta ett jobb."
 
"Verket har bett nationalekonomer räkna ut vad det kostar att inte arbeta förebyggande med till exempel skolkare, eller hemmasittare som långtidsskolkarna kallas. Prislappen: i genomsnitt mellan 12 och 15 miljoner kronor per borttappad elev.
 
- Haken för de här ungdomarna är ju att väldigt många av dem som i mellanstadiet och högstadiet börjar glida ur skolan, de ramlar ut livslångt. Det leder till två kostnadseffekter: dels måste den personen försörjas av samhället, dels går vi miste om den personens produktionsförmåga, säger nationalekonomen Ingvar Nilsson.
 
Utgångspunkten är att mellan 10 000 och 13 000 i varje årskull på cirka 100 000 barn kommer att hamna i ett mer eller mindre livslångt utanförskap. De som inte får jobb eller kan försörja sig på grund av sjukdom eller missbruk kostar samhället mellan 300 000 och 400 000 kronor på årsbasis.
 
- Blir personen en fullfjädrad narkoman som är heroinmissbrukare, då kostar han 2 miljoner om året. Ställer vi det i relation till en dyr förebyggande insats så kostar den kanske några hundra tusen kronor. Vi behöver inte lyckas jättemånga gånger för att det ska vara en väldigt bra affär, säger Ingvar Nilsson."

Vad som också kan kosta pengar är elevernas deltagande pk-manifestationer, där skolorna medverkar. Ur Falu-Kuriren, december 2009: "I år kommer även Hälsinggårdsskolan och Svärdsjöskolan, för första gången på flera år. De har haft problem med att bekosta skolskjutsar, men i år har nya skolchefen Lena Stoltz bestämt att skolförvaltningen måste ha råd."

Se vidare 4c och 5b.


2. Ej återbetalade lån

a) Studielån till invandrare

Från SD Jönköpings webbsida den 18/1 -08:

"Centrala Studiestöds Nämnden har 3,3 miljarder i gamla obetalda studieskulder studerande gömmer sig utomlands."

"Ca: 94 procent är ny Svenskar som har skulder.

Det ultimata sättet att få pengar från staten är CSN. Under sommaren 2007 var det många studerade som utnyttjade CSN. I Stockholm var det bara hälften av eleverna som kom på sommarkurserna. Det är lätt att få ut 8.000 tusen eller 10.000 tusen kronor i månaden. När det inte görs någon kontroll på närvaron. Pengarna betalas ut i förskott så regelverket är slappt."

 

b) Hemutrustningslån

DN den 17/11 -98:

"Statlig starthjälp, så kallade hemutrustningslån, kan bli en skuldfälla för flyktingar. Knappt hälften klarar av att betala sina lån. Hittills har staten betalat ut sammanlagt 1,4 miljarder kronor. Bara 350 miljoner har kommit tillbaka. 150 miljoner har efterskänkts på grund av dödsfall, varaktig sjukdom eller handikapp. För resten fortsätter räntan att ticka och skulden att växa.

- Bara i år räknar vi med att närmare 57 procent av låntagarna kommer att få anstånd. Det innebär att de får anstånd med betalningarna men räntan fortsätter löpa och deras skuld växer, säger Jan-Erik Brunnberg, chef för Centrala studiestödsnämndens, CSN, enhet för invandrarstöd som administrerar lånen."

"CSN uppskattar att 95 procent av alla nyanlända flyktingar tar emot lånet. Fram till årsskiftet räknar man med totalt 98.000 lån."

Hemutrustningslån, för omöblerad bostad uppgår till 15.000 kr för ensamstående och med ytterligare 5.000 kr för varje ytterligare medlem i hushållet. En familj på fem personer får alltså låna 35.000 kr.

Man slipper återbetala lånet om man inte når en viss inkomstnivå. En ensam vuxen måste tjäna minst 154.000 kr och två vuxna med tre barn måste tjäna minst 342.000 kr.


3. Särskilda satsningar

Invandringen påkallar också ett antal särskilda satsningar av olika slag:

a) arbete åt invandrare

SR:s webbsida den 11/9 -09:

"Med hjälp av särskilda 'lotsar' ska nya svenskar komma snabbare in på arbetsmarknaden...."

"Tanken är att den som har fått sitt uppehållstillstånd ska få hjälp av arbetsförmedlingen att hitta en lämplig lots. Sen görs det upp en plan över hur han eller hon ska komma in i arbetslivet. Reformen väntas kosta 920 miljoner kronor, och det inkluderar höjd ersättning för den som deltar."

Hösten 2009 aviserade regeringen, genom integrationsminister Nyamko Sabuni, en reform med bl.a. "etableringslotsar" för att få "nyanlända flyktingar" i arbete. Reformen skulle kosta 920 miljoner kr.

b) skydd åt utsatta kvinnor

GP den 17/1 -03:

"Efter mordet på Fadime Sahindal bestämde regeringen att de tre storstadslänen skulle få särskilda pengar för skyddat boende åt utsatta flickor i patriarkala familjer."

Kommun-Aktuellt nr 2/03:

"De flickor som ligger sämst till, som verkligen lever under dödshot, måste få skyddat boende. Kommuner har börjat diskutera gemensamma lösningar för att få fram lägenheter, familjehem och andra boendeformer, men det krävs sannolikt ökade statliga bidrag. Hittills har länsstyrelserna fått två miljoner kronor för ändamålet."

"För flickor där situationen ännu inte blivit så akut krävs en uppsjö av insatser. Ökad utbildning för att alla som kommer i kontakt med flickorna är ett viktigt inslag. Flera konferenser har redan anordnats runt om i landet och en rad rapporter har publicerats.

Man måste också öka samarbetet mellan alla institutioner och organisationer som konfronteras med problemet: skolan, socialtjänsten, ungdomsmottagningarna, invandrarföreningarna, polisen, hälso- och sjukvården, invandrarbyråerna, kvinnojourerna.... Vidare krävs handlingsplaner på alla berörda myndigheter."

Mer pengar behövdes dock.

Metro den 18/1 -03:

"100 MILJONER TILL STÖD FÖR UTSATTA INVANDRARFLICKOR. Mona Sahlin lovar storsatsning mot 'hedersbrott' i vår."


4. Badproblem

Under en tid har det blivit ett allt värre busliv på badet "Aq-va-kul" i Malmö - något som får ekonomiska konsekvenser.

Sydsvenskan den 29/8 -03:

"Stökiga och aggressiva tonårsgäng har skrämt bort uppemot 15 000 besökare från äventyrsbadet Aq-va-kul. Jämfört med förra våren har badhuset förlorat 1,2-1,5 miljoner kronor i biljettintäkter, och dessutom dragit på sig extra kostnader för de ordningsvakter som numera patrullerar i badhuset varje helg."

"- De respekterar inte vuxna, de skvätter vatten, de kritiserar min personal och kallar dem för 'hora'. De accepterar inte att bli tillsagda, .."

"Problemen har varit värst på helgerna. Därför införde badhuset speciella familjehelger en gång i månaden, då bara personer över 18 år var välkomna tillsammans med sina barn. Under helgerna har badhuset också haft två ordningsvakter på plats.

- Vakterna vågade inte arbeta ensamma, för ungdomarna stod utanför badhuset och väntade på dem när de hade slutat jobba. Så ibland fick vi släppa ut vakten bakvägen."

Aq-va-kul ville också installera övervakningskameror men detta har stoppas av Justitiekanslern, som anser att detta vore integritetskränkande.

Det handlar dock inte bara om "busliv", utan även om föroreningar:

DN den 8/9 -09:

"Smutsiga kalsonger kan tvinga bad bygga nytt reningsverk

Som första simhall i Sverige överväger det nu stängda äventyrsbadet i Husby att installera ett separat avloppsreningsverk för flera miljoner kronor. Orsaken är osedvanligt höga kvävehalter i badvattnet, eftersom många ungdomar badar med smutsiga kalsonger under badbyxorna."

"Husbybadet öppnades i mars 2000 och beskrevs som ett av stadens modernaste och häftigaste inomhusbad. Det kostade 85 miljoner kronor att bygga."

SR Ekots webbsida den 9/9 09:

"Urin och svett i bassängen skapar trikloramin som kan ge astma.

Besökare i svenska badhus drar sig inte för att kissa i bassängen. Det visar en stickprovsundersökning som Ekot har gjort."

"Ekot har testat kvävehalten i 18 slumpvis valda inomhusbassänger. Ett indirekt sätt att mäta urinmängden, eftersom kvävet kommer framför allt från urin.

I åtta av de 18 bassängerna var kvävehalten över två milligram per liter vatten. Tre bassänger hade över fem milligram.
Michael Ressner är expert på Socialstyrelsen.

- Är det över 1,5 milligram per liter så skulle ju jag funderar lite grann på att här har vi föroreningar i vattnet som vi måste kontrollera var de kan komma ifrån."

Ivan Garcia på Ekot uppger att det rör sig om stora spännvidder - från 0,39 mg/liter till 0,71, 2,7 och 6,9. I diagramform blir det:

Ivan Garcia vill inte uppge vilka de undersökta simhallarna är, än mindre vilka som visat särskilt höga halter av föroreningar. Han säger att enstaka provtagningar "säger ingenting" om hur det verkligen förhåller sig.

Redan det som framkommit borde ändå påkalla regelbundna provtagningar, i samtliga simhallar, så att vi säkert kan få veta. Om inte annat genom Socialstyrelsens försorg.

Intill dess blir en kvalificerad gissning att simhallar som Husby i Stockholm och Aq-va-kul i Malmö placerar sig i topp.

 

Det finns också badproblem av annat slag i dagens Sverige:

Ur tidningen "Nationell Idag", 16/09:

"I Katrineholm efterlyser räddningstjänsten badvakter vid badplatserna. Anledningen är att invandrarkvinnor som badar med heltäckande kläder på annars riskerar att drunkna."

"- En del utländska flickor får inte bada utan kläder, men kläderna tynger ner och ökar drunkningsrisken..."

Ur TT-telegram den 8/1 -04:

"En femteklassare ska kunna simma 200 meter enligt läroplanen. Men det kan inte alla barn eftersom många kommuner dragit in på simskolan."

"Nio skolbarn drunknade förra året. Flera av dem kunde inte simma trots att de var gamla nog."

Muslimska barn kan inte deltaga i allmän simundervisning i skolorna. Särskild simundervisning för fickor är således ett krav från muslimskt håll.


5. Turism och svenskt rykte

Sveriges rykte utomlands, som ett tryggt land och ett attraktivt semesterland, har blivit alltmer anfrätt.

Som konstaterat i kapitel 2 har vi fått en ny typ av "svenskar" som nu gör Sverige känt - eller snarare ökänt - på ett nytt sätt runtom i världen.

Svenska pass har också fått en spridning som aldrig förr. Redan detta är ju ägnat att ge vårt land ett dåligt rykte, som kan motverka att vi får utländska turister till Sverige.

Till detta kommer Sveriges nu "världsledande" position i våldsbrottslighet och rån av olika slag. Särskild betydelse för turismen får naturligtvis risken  att bli utsatt just i egenskap av turist.

Under våren och försommaren 2003 förekom ofta att turister som stannat till vid vägavsnitt på västkusten blev bestulna när de låg och sov. Två förövare greps så småningom, båda kosovoalbaner, vilket fick stor betydelse.

Ur DN den 19/7:

"Inga fler inbrott i husbilar på rastplatser"

"Antalet vägrån ökade kraftigt under våren och försommaren. Fram till den 7 juli noterades ett hundratal inbrott i husbilar och lastbilar som hade parkerats över natten på rastplatser längs västkusten."

"...Sedan två gärningsmän greps på bar gärning på en rastplats i Håby norr om Uddevalla natten till den 7 juli har inga nya inbrott i husbilar rapporterats."


6. Övrigt

a) Minskad offentlig service

Till det redan anförda kan läggas en rad moment:

• När kollektivtrafik blir utsatt för attentat har följden ibland blivit att busslinjer dras in eller T-banestationer stängs.

• När falsklarm blir vanliga till brandkåren kan följden bli att man till sist inte tar larm på allvar.

• När ambulanspersonal riskerar att bli fysiskt angripen i vissa områden kanske deras utryckning försenas, i väntan på poliseskort.

• När otryggheten ökar monteras fler övervakningskameror upp.

Allt detta drabbar vanliga medborgare, genom en minskad service eller mer av storebrorssamhälle.


b) Lägre livskvalitet och sämre folkhälsa

Frågan är också vilken den samlade effekten blir på folkhälsan, inte minst psykiskt, av den situation som det mångkulturella projektet skapat:

dissonansen mellan den verklighet man själv kan uppleva och det som förmedlas genom massmedia - man blir inte bekräftad i vad man själv känner och tänker.

orättvisorna, genom all favorisering av invandrare.

bostadsbristen för unga människor.

Det kan också bidraga till en sämre arbetsmoral och svagare samhällssolidaritet. Varför själv anstränga sig när man ser hur politiker hycklar och så många kan sko sig?


c) Ockuperat mediautrymme

Till sist har vi en mycket väsentlig kostnad i form av all den tid och uppmärksamhet som ägnas problem relaterade till invandringen.

Floden av statliga utredningar och antalet kampanjprojekt kring mångkulturen har ju, alltsedan 1980-talet eller än tidigare, haft sin motsvarighet i ockuperat mediautrymme:

• nyhetssändningar i radio och TV

• debattutrymme i etermedia och dagstidningar

• kolumner, kulturprogram, med mera.

Det har inte gått en dag utan att denna fråga varit "på tapeten". Hur mycket av angelägna diskussioner kring energiförsörjning och jordbruk, kommunikationer och miljöpolitik, skatter och ekonomisk politik, har inte därigenom trängts undan?

Tänk om vi istället hade kunnat ägna denna tid och uppmärksamhet åt för vårt lands framtid väsentliga frågor, vilket bättre läge skulle vi då inte kunna vara i!

Till stor del har vi tvingats ägna oss åt skapade och i grunden onödiga problem.


d) Evakueringar och hemresor

När det blev oroligt i Libanon år 2006 sedan var det många som "svenskar" som gav sig tillkänna och ville få hjälp med evakuering till Sverige.

De hade tydligen dubbla medborgarskap och nu kunde det svenska passet plockas fram ur byrålådan. Varpå svenska skattebetalare fick bekosta resan.

Närmare 8.000 svenskar fick hemsändas till en kostnad av 77 miljoner kronor. Cirka 700 av dem hade inte ens svenska pass, bara PUT i Sverige.


e) Valutaexport

Mycket stora belopp sänds hem till släktingar eller till organisationer med verksamhet i hemlandet, från personer som bor i Sverige - vare sig de försörjer sig genom eget arbete eller bidrag.

Dessa pengar genererar ingen efterfrågan och inga arbetstillfällen i Sverige.